Introduction in English
Torres Nyheter RSSOrdlista för vin
Vill du verkligen gå på djupet? Då ska du absolut skaffa det oumbärliga uppslagsverket The Oxford Companion to Wine som har sammanställts av Jancis Robinson MW (Oxford)
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
A
Alkohol
Etylalkohol, en förening av kväve, väte och syre, som bildas då jästen konsumerar socker från druvor eller mäsk under jäsningsprocessen. I färdigt vin ligger alkoholhalten på 8-15 procent, vanligen 12.5-14.5 procent
Alkoholjäsning
Den process då den söta druvmusten omvandlas till alkoholhaltigt vin genom jäsning
Allier
Ett ursprung för ek i centrala Frankrike
Annata (italienska)
Årgång
Antocyaner
De blåaktiga och röda färgämnen som finns i de blå druvornas skal
Appellation
Ett geografiskt ursprungsområde inom vilket vin odlas, allstå ett "klassificerat vindistrikt eller vinområde". Beroende på vilket landet är, gäller olika regler för vad man får odla och hur man måste göra sina viner, åtminstone i Europa där det genom historien har uppkommit olika typiska vinstilar i olika appellationer, just tack vare val av druvsort och metod att odla och framställa vinet. Utanför Europa är en appellation enbart ett geografiskt område, utan styrande regler för vilka viner som får produceras inom appellationen
AVA
American Viticultural Area, vilket innebär ett geografiskt avgränsat område (ofta skapat för sina unika geografiska, geologiska eller klimatmässiga förutsättningar) inom vilket man odlar vin. Det här är USA:s motsvarighet till europeiska appellationer
Avstjälkning
Metod då man med en särskild maskin avlägsnar stjälkarna från druvklasarna (för att undvika att de ger bitter i vinet) så att man bara krossar de rena druvorna inför jäsning
Azienda Agricola (italienska)
En egendom som odlar, producerar och buteljerar vin
B
Barrique (franska)
Ekfat, med den klassiska rymden 225 liter.
Bâtonnage (franska)
Metod att röra upp jästfällningen i faten då man lagrar vinet, detta för att ge vinet en ökad struktur och rondör. Mycket vanligt för viner av Chardonnay.
Bin (engelska)
En lagringsbehållare för vin, i regel tank eller kar. Om termen nämns på etiketten, till exempel Bin 45, syftar det på att det här vinet är gjort enligt den stil som den vinet i tank 45 gjordes. Man kan säga att det är en särskilt selektion av vin från en vingård, eller en blandning av druvsorter och vingårdar, som ansågs vara så bra att man valde att buteljera vinet separat
Blomning
Det kritiska skede i vinrankans växtsäsong, då de nyligen bildade embryona till druvklasar börjar blomma – här avgörs mycket av årets skördevolym och kvalitet
Blush wine (engelska)
Rosévin, oftast halvtorrt till halvsött, främst i Kalifornien (då oftast gjort av Zinfandel)
Bodega (spanska)
Antingen producerande vinfirma och vinanläggning, eller en egendom eller ett hus som används för lagring av vin i fat och flaskor
Botrytis cinerea (latin)
Mögelangrepp på druvorna, ger ofta upphov till fina söta viner
Botte (italienska)
Stort ekfat, ofta flera tusen liter, för lagring av vin (ger vinet mindre fatkaraktär än i små fat)
Bottensats
Fasta partiklar i vinet som sjunker till botten av fatet under lagringen. Dessa kan avlägsnas inför servering genom dekantering
Brut (franska)
En klassificering av torrhetsgrad i mousserande viner, för champagne gäller att vinet har mellan 0-15 grams dosage (sötma), och för cava gäller att det har en dosage på 6-15 gram per liter
Bush vine (engelska)
En friväxande vinranka som inte är uppbunden på spaljé, en vanlig syn i gamla vingårdar
C
Cava (spanska)
Spanskt mousserande vin gjort enligt den klassiska metoden. Nästan all cava kommer från Katalonien och den måste lagras med sin jäst minst 9 månader innan dégorgering.
Cave (franska)
Vinkällare för lagring av viner
Chai (franska)
Lagringskällare eller det utrymme man gör vinet i, vanlig term i Frankrike
Chaptalisera
Tillsats av socker i musten i syfte att höja alkoholhalten, vanligt i svala årgångar eller klimat i Europa
Château (franska)
Slott, eller åtminstone benämning på den egendom där man gör vinet
Claret (engelska)
Engelsmännens benämning på de röda viner från Bordeaux
Cold soak (engelska)
Urlakning av doft och smak, även lite färg (för röda viner) vid låg temperatur innan alkoholjäsningen
Consejo Regulador (spanska)
En organisation som finns i varje spansk appellation, Denominación de Origen, vars syfte är att skapa regelverk för odling och framställning (druvsorter, odlingsmetoder, lagringskrav och liknande) av vinerna inom regionen, följa upp att odlarna håller sig till dessa, samt provar och godkänner samtliga viner så att de uppfyller de krav på kvalitet och typicitet man har stipulerat i lagen. Varje Consejo Regulador ger också stöd och råd till odlarna och hjälper också till att marknadsföra regionen och dess viner
Cosecha (spanska)
Årgång
Cover crops (engelska)
Tilläggsgrödor som planteras i vingården för att skapa en naturlig balans och ge jorden näring (när de plöjs ner i jorden)
Crémant (franska)
En typ av mousserande vin, gjort enligt klassisk metod men med lite lägre kolsyretryck
Crianza (spanska)
En kategori i den spanska vinlagen, som avser viner lagrade i minst 2 år innan försäljning
Cru (franska)
Betyder "växtplats" och syftar på vingården
Cuvée (franska)
Blandning, av olika druvsorter eller viner, men även en särskild buteljering av visst vin
D
Defekt
En felaktighet i ett vin, till exempel korkdefekt, efterjäsning och oxidation, vilka har gjort att vinets doft och smak har förstörts. Ett sådant vin lämnas tillbaka till inköpsstället, eller byts ut mot en ny flaska på restaurang
Denominación de Origen (spanska)
Ursprungsklassificering av spanska vindistrikt. För att ett vin ska få bära denna benämning, krävs att vinet uppfyller alla krav på odling (typ av druvsorter) och framställning som har satts upp inom det aktuella distriktet. En högre ursprungskvalitet med än striktare kvalitetskrav är Denominación de Origen Calificada. Benämningarna förkortas DO respektive DOCa
Denominazion di Origen Controllata (italienska)
Ursprungsklassificering av italienska vindistrikt. För att ett vin ska få bära denna benämning, krävs att vinet uppfyller alla krav på odling (typ av druvsorter) och framställning som har satts upp inom det aktuella distriktet. En högre ursprungskvalitet med än striktare kvalitetskrav är Denominazion di Origen Controllata e Garantita. Benämningarna förkortas DOC respektive DOCG
DO / DOCa (spanska)
Förkortningar av de spanska ursprungsklassificeringarna. Se Denominación de Origen
DOC / DOCG (italienska)
Förkortningar av de italienska ursprungsklassificeringarna. Se Denominazion di Origen Controllata
Dosage (franska)
Tillsats av socker i det färdigjästa och lagrade mousserande vinet inför slutkorkning, för att balansera den höga syran i det unga vinet
E
Eiswein (tyska)
Ett intensivt sött vin som framställs av frysta druvor (frysta på vinrankan). Den här typen av viner görs främst i Tyskland, Österrike och Kanada
Ek
Det viktigaste och bästa träslaget för tillverkning av fat för lagring av vin och sprit. Man skiljer mellan amerikansk ek och europeisk ek (oftast fransk eller ungersk)
Ekchips
Spån och flisor av ek som tillsätts i musten för att ge billiga viner en kryddig ekkaraktär. De ger dock ingen karaktär av lagring (komplex mognadsoxidation eller rondör)
Ekfat
Behållare av ek, som används för lagring av vin och sprit. Finns i olika storlekar som till exempel 225, 228, 300, 500 och 600 liter. Typen av ekfat, dess storlek, rostningsgrad och ålder har stor påverkan på vinets doft och smak
En vaso (spanska)
Odlingsmetod, där man inte binder upp vinrankan utan låter den växa fristående som ett litet träd. Den här metoden kallas också bush vine
Espaldera (spanska)
Den spanska benämningen på vinrankor som binds upp på stålvajrar i spaljé
Estate (engelska)
Benämning på en vinproducerande egendom, framför allt i USA, Sydafrika och Australien (där benämningen är reglerad i vinlagen), som odlar alla druvor själv, gör vin av dem och låter buteljera detta vin på egendomen. Tanken är då att producenten ska ha full kontroll på vinet från vingård till flaska, som en kvalitetsgaranti
F
Field blend (engelska)
Ett gammaldags sätt att odla olika druvsorter blandat i vingården, vilket också ger ett blandat vin
Filtrering
Metod att avlägsna orenheter och fällningar i vinet, ibland även musten, för att göra det mer stabilt sedan det har buteljerats
Fotosyntes
Process genom vilken en växt omvandlar solens ljus till energi, för att öka växtkraft och få frukt att bilda socker
Fällning
Sediment (fasta beståndsdelar) som fälls ut i vinet under lagring och samlas upp på botten av fatet. Fällning kan även uppstå i buteljerade viner, då oftast i mogna viner, som måste dekanteras vid servering för att särskilja vinet från fällningen
G
Gran Reserva (spanska)
En kategori i den spanska vinlagen, som avser viner lagrade i minst 5 år innan försäljning
Grand Cru (franska)
En vingård (och ursprungskategori) som har den högsta klassificeringen i Bourgogne och Alsace
Green harvest (engelska)
Att avlägsna överflödiga druvklasar för att ge ökad koncentration och djup åt resterande mängd druvklasar
H
Hektar
Ett ytmått som används vid mätning av vingårdars och vindistrikts storlek, 1 hektar motsvarar 10 000 kvm
Hektoliter
Rymdmått som används för att mäta produktionsvolym, 1 hektoliter motsvarar 100 liter
Hybrid
Druvsort som har korsats fram mellan två familjer, europeisk (Vitis vinifiera) och amerikansk
I
Ice Wine (engelska)
Ett intensivt sött vin som framställs av frysta druvor (frysta på vinrankan). Benämningen används framför allt i Kanada och i USA
Indicazioni Geografiche Tipiche (italienska)
Den italienska vinlagens benämning på ”lantvin” som kommer från ett särskilt område (det nämns alltid på etiketten). Det behöver inte vara ett enkelt vin – tvärtom hamnar alla viner, även av högsta kvalitet, i denna kategori om de görs av druvor och på ett sätt som vinlagen i de högre kvalitetsursprungen inte medger. Många av landets finaste viner återfinns i den här lantvinskategorin
J
Jäsning
Process då sockret i druvmusten omvandlas till alkohol och kolsyra. Under jäsningen bildas det också viktiga doft- och smakämnen, och gör man ett rött vin, sker också urlakning av färg och strävhet från druvornas skal under jäsningen
Jäst
Encellig organism som förekommer naturligt på druvans skal, eller som renodlas i laboratorium
Jästfällning
Döda jästceller som sjunker till botten av faten under lagringen, bidrar dock med viktiga doft- och smakämnen
K
Kapsyl
Hölje av bly eller plast som täcker korken och flaskans topp
Klarning
Metod att göra vinet kristallklart genom tillsats av koagulerande ämnen som binder orenheterna
Knoppning
Den ytterst kritiska första perioden i vinrankans liv varje år, då vårvärmen sätter fart på saven i vinrankans rötter, och gör att det spricker upp små ömtåliga knoppar (som ska utvecklas till löv- och fruktbärande kvistar) på rankans grenar. Ett allvarlig problem som kan skada de små knopparna är frost
Kolsyrejäsning
Framställningsmetod där alkoholjäsning inleds med hela druvor i slutna tankar, vanlig i Beaujolais och i billigare viner av sträva druvsorter
Kooperativ
Sammanslutning av vinodlare, de säljer druvorna till kooperationen som framställer och säljer vinet. Mycket vanliga i Europa, men sällsynta i Nya världens vinländer
Kork
Förslutning gjord av korkekens bark, har använts sedan 1600-talet, men har på senare tid blivit alltmer ifrågasatt eftersom den kan orsaka defekter (orena lukter) i vinet
Korkdefekt
En feldoft och felsmak som uppkommer i vinet på grund av dålig kork (luktar lite klor)
Korsning
Att para ihop två europeiska druvsorter (Vitis vinifiera) så att de bildar en helt ny, egen druvsort
Kryoextraktion
Metod att koncentrera vinet (öka extrakt och sötma) genom att frysa musten och avlägsna iskristaller (rent vatten)
L
Lagring
Period då vinet tillåts mogna och gifta sig, rundas av (framför allt strävhet) och utvecklas en liten tid inför buteljering. Lagring sker oftast i ekfat, men även i cementtankar eller tankar av rostfritt stål, dessutom i flaskor efter buteljering för att nå en harmonisk doft, smak och balans innan det är dags att sälja vinet.
Limousin
Ett ursprung för ek i västra Frankrike, vanligast till spritlagring
Lyra
En uppbindningsmetod där man delar rankans grenverk i en klyka (som ett Y) för att få in mer solljus i plantan och därmed öka effekten av fotosyntesen och få mognare druvor
M
Macération (franska)
Process då man extraherar färg, doft, smak och tanniner ur druvornas skal vid framställning av röda viner
Macération carbonique (franska)
Framställningsmetod där alkoholjäsning inleds med hela druvor i slutna tankar, vanlig i Beaujolais. Metodens svenska namn är kolsyrejäsning
Makroklimat
En definition av klimattyp som förekommer inom en hel region, till exempel ett vindistrikt
Malolaktisk jäsning
Biologisk process då hård äppelsyra omvandlas till mindre mängd mjukare mjölsyra efter jäsningen. Alla röda viner genomgår malolaktisk jäsning, men för vita viner från varma distrikt har det blivit vanligt att blockera den malolaktiska jäsningen för att bevara så mycket av den friska syran som möjligt
Mesoklimat
En definition av klimattyp som förekommer inom en enskild vingård
Méthode classique (franska)
Den klassiska metoden att framställa mousserande viner med, andra jäsningen i flaskan. Den här metoden kallas ibland för ”champagnemetoden”, eftersom det är den enda som används i Champagne. Spaniens cava måste framställas enligt den här metoden
Mikroklimat
En definition av klimattyp inom ett mycket litet område, i regel en enskild vinranka (OBS! inte ett helt distrikt!)
Mikrooxidation
Metod att spjälka vinets tanniner (göra vinet mjukare) genom att skjuta in små syrebubblor i vinet efter jäsningen
Must
Den ojästa saften av druvorna
Mustvikt
Druvmustens sockerhalt
N
Négociant (franska)
En grossist som köper viner (ibland också druvor och must) för att göra eller blanda viner av. Det kan också vara en vinhandlare som köper viner av producenterna, och distribuerar dem till olika köpare
Nevers
Ett ursprung för ek i centrala Frankrike
O
Old vines (engelska)
Syftar på att druvorna kommer från gamla vinstockar (vinet brukar då få en något större intensitet)
Omdragning
En metod att gradvis klara vinet, genom att dra det av från sin fällning från ett ekfat till ett annat under lagringen. Alla vinmakare har sin syn på behovet av omdragning – en del göra det ofta, andra inte alls
Omvänd osmos
Metod att koncentrera vinet (öka extrakt och sötma) genom att avlägsna vatten genom filtrering under tryck. Detta görs ibland för att göra ett modernt kraftfullt vin med hög alkohol, eller för att i svagare årgångar lyckas göra ett kraftigare vin än årgången av naturen gav
Oxidering
En föråldringsprocess, då vinet reagerar på syre (färgen förändras, doften blir äpplig och nötig). Till viss grad är detta positivt, men om vinet får en tydlig oxidation, är det för gammalt eller förstört
P
Pago (spanska)
Vingård
Passito (italienska)
Metod att torka druvorna (naturligt eller i särskilda rum) för att koncentrera musten
Phylloxera vastatrix (latin)
Vinlusen, som angriper rötterna och långsamt dödar vinrankan. Kan inte botas, istället måste vingården planteras om med rotstockar som är resistenta mot lusens giftiga saliv
Pigeage (franska)
Metod för maceration, som går ut på att pressa ner skalkrosset i det jäsande vinet. Används framför allt när man gör vin av Pinot Noir, Grenache och Syrah
Premier cru (franska)
En vingård (och ursprungskategori) som har den näst högsta klassificeringen i Bourgogne
Pupitre (franska)
Ställning i vilken man placerar champagneflaskorna för att fånga upp vinets jästfällning i flaskhalsen
Q
Quercus (latin)
Det latinska familjenamnet för ek
R
Rancio (spanska)
Ett traditionellt, oxiderat och ofta maderiserat vin, även en karaktär som uppkommer i vällagrad sprit
Remontage (franska)
Metod för maceration, som går ut på att pumpa vinet över skalkrosset / även omdragning av vin från fat till fat under lagringen för att successivt avlägsna fällningar i faten
Remuage (franska)
Metod att vrida om champagneflaskorna under slutlagringen för att samla upp jästfällningen under korken
Reserva (spanska)
En kategori i den spanska vinlagen, som avser viner lagrade i ekfat och flaska i minst 3 år innan försäljning
Reserve (engelska / franska)
En cuvée eller särbuteljering av ett vin som av vinfirman anses vara lite bättre än det vanliga vinet. Ofta är det lite kraftigare och har mer eller längre fatlagring än det vanliga vinet
Riserva (italienska)
En kategori i den italienska vinlagen, som avser viner som har lagrats något längre än det vanliga vinet
Rosado (spanska)
Rosévin
Rosato (italienska)
Rosévin
Rosévin
Ett vin som görs av främst blå druvor, med en mycket kort skalkontakt under jäsningen
Rotstock
Del av vinplantan som finns under jorden, i regel alltid av amerikansk typ på vilken druvsorten har ympats
S
Självavrunnet vin
Vin som har runnit av skalkrosset av egen kraft, utan pressning, vilket alltid gör det till det elegantaste med finare tanniner och mindre bitterhet
Solera (spanska)
Ett lagringssystem där vin av olika ålder successivt blandas för att jämna ut kvalitets- och åldersskillnader, används framför allt för sherry, men även andra typer av starkviner
Starkvin
Ett vin (eller must) som under framställningen har tillsats neutral vinalkohol till en styrka på 15-22%
Steel drums (engelska)
Ett litet stålfat, ca 225-228 liter, motsvarande storleken för ett vanligt ekfat, för jäsning och lagring av vita viner, detta för att ge vinet samma relation mellan jäst, jästfällning och vin som i ekfaten, utan att ge vinet någon karaktär av ek
Stjälk
Syftar på druvklasens stjälk, som innehåller bitterämnen och tannin. Den tas i regel alltid bort innan jäsning, men det är rätt vanligt av vinmakare låter en del stjälkar (eller alla, om de är mogna) på Pinot Noir, och i viss mån även Garnacha, följa med i jäskaret för att vinet från dessa tanninfattiga druvsorter ska få lite mer tanninstruktur
Sur lie (franska)
Betyder "på sin jästfällning" och syftar till att vinet har lagrats på sin jästfällning för att berikas i smaken
T
Tannin
En sträv och bittert smakande beståndsdel i druvans skal och i stjälkarna. Ger det röda vinet struktur
Terroir (franska)
Ett uttryck för som sammanfattar karaktären för ett vins ursprung, vilket är en kombination av jordens, klimatets och vingårdens läge – och vinodlaren och vinmakaren
Trikloranisol
Den kemiska benämningen på ämnet som orsakar korkdefekt
Trocken (tyska)
Term som beskriver att vinet är torrt
Trockenbeerenauslese (tyska)
En kategori av mycket skördat vin då druvorna har angripits av botrytis. Vinet blir mycket sött
Tronçais
Ett ursprung för ek i Frankrike (väster om Bourgogne)
U
Unoaked (engelska)
En benämning, som skrivs ut på etiketten, som talar om att vinet inte har jästs eller lagrats i ekfat, en trend som har blivit vanlig i Australien, Nya Zeeland och numera också Kalifornien, som en motvikt till alla kraftig ekfatslagrade viner
Uppbindning
En odlingsmetod att genom olika system binda upp vinrankorna på spaljéer och vajrar för att optimera effekten av fotosyntesen, och anpassa vinrankorna till de förutsättningar som jorden, temperaturer, vindar och druvsorter bjuder
V
Varietal wine (engelska)
Ett vin gjort av en, på etiketten namngiven, druvsort
Vendemmia (italienska)
Ord för "skörd"
Vendimia (spanska)
Ord för "skörd"
Veraison (franska)
Process då druvornas skal börjar mogna, då blå druvor ändrar färg från grönt till blått, och skalen börjar mogna så att strävhet bryts ner. Det är också nu som socker börjar ackumuleras i druvmusten
Viña (spanska)
Vingård
Viñas viejas (spanska)
Syftar på att druvorna kommer från gamla vinstockar (vinet brukar då få en något större intensitet)
Vine (engelska)
Vinstock
Vinifikation
Vinframställning
Vini-Loc
Glasförslutning som har börjat användas i början av 2000-talet, framför allt i Tyskland och Österrike, som ett alternativ till naturkork för att undvika korkdefekter och oren doft av kork i eleganta vita viner
Vin Santo (italienska)
En italiensk vintyp som görs genom att lufttorka druvorna i några månader, innan de pressas och musten jäses i små ekfat till ett halvsött till mycket sött vin, som under fatlagringen även får en nötig, oxiderad doft och smak
Vinsten
En kristallin utfällning av vinets syra som har reagerat på vinets kalium. Ser ut som små kristaller, är helt ofarligt och kan dekanteras eller silas bort från vinet
Vinsyra
Den syra som förekommer naturligt i druvorna, och vinet
Vitikultur
Läran om vinodling
Vitis (latin)
Det botaniska namnet för släktet vinrankor
Vitis vinifera (latin)
Det botaniska namnet för den europeiska vinrankan (som finns i hundratals olika versioner, alltså druvsorter)
Vosges
Ett ursprung för ek i Frankrike (intill Alsace)
W
Ward (sydafrikanska)
Benämning på ett geografiskt ursprungsområdet (vindistrikt) enligt samma koncept som de spanska Denominación de Origen
Weingut (tyska)
Vinodlare, vinproducent i Tyskland och Österrike
X
Y
Ympning
En nödvändighet, att klippa på en europeisk druvsort på en mot vinlusen resistent amerikansk rotstock
Z
Å
Ä
Ädelröta
Den ädla rötan, botrytis cinerea, som vid gynnsamma tillfällen kan angripa druvorna (för sött vin)
Äppelsyra
En skarp, lite kartig syra som förekommer i druvor, omvandlas till mjuk mjölksyra vid malolaktisk jäsning
Ö
